dall' Italiano al Dialetto Bośàc'
Digitare una parola o una frase da tradurre in dialetto.
'N póor scialésc
'N PÓOR SCIALÉSC
'N scialéc' 'l se lamentàva parchè i gh'è taiava sèmpre giò i ràm par ligàa i cóo della vìgna ilò visìna e 'l ghe pareva de vès sèmpre 'n póo guàst e brüt sènza ràm.
Poèsia gnèca
Poesia arrabbiata
POÈSIA GNÈCA
A nugüu mai, ó sèmpri pensàat,
dèl màal al ghè varìs ‘nguràat!
Però quàn-ca sénti de ‘na quai mòrt disgraziada,
sémpri a ‘na brava persona l’ha ghè capitàda!
Sa üu l’è mòrt gióen dè ‘n quai malǜsc,
ü sa ‘l s’è sfracelàat par scapǜsc,
de sucüur l’éra èn brào bagài …
sa l’éra ‘n disgraziàat, sfurtùni mài!
Chèsta facènda l’évi mai digirìda,
fina la féde la m’éva sbiadìda;
però, ‘ncöo, ‘ntàat ca favi ‘na pasegiàda
‘n amìis la facènda i me l’à spiegàda:
“Chi bravi, debòt èn Paradìis i i-è öl ciamàa,
òl Diàol, i disgraziàac, al g’à ‘nterès a fai restàa”.
Ma ilùra, Ti Signóor, te da vìc pusé paziènsa,
ciapa ca prèsa, còn calma, prepara l’acogliènsa!
E ‘ntàat ca te pènset còma preparàch èn bèl gnìi
a chili bravi persóni ca, a truàt, i dòarà vignìi,
a chèla brùta géet còma òl Pùtin ü l’Hamàs,
su ‘ndèla źüca, burèlech gió èn bèl sàs!
E a l’Hamàs e al Pùtin, asasìi schifóos,
fàc ruà-gió sü ‘ndèl müus da mafióos,
‘na bèla sciòta de vaca, còlda e spiatàda:
… ca i s’è fàghes sipilìi da ‘na bèla grignàda!
embèe
inter.
ebbene, dunque – MO
Ól cervàt
IL CERBIATTO
´L CERVÀT
´L Cervàt 'n dì 'l ghà dìc' al pà Cèrf:
" Ti te sée pǜsée grànt e pǜ svèlt dei càa, ti te portèt di còrègn belebée grànc' ca te pödarisèt afróntài e scórentài, parché ducà te ghée iscé pùra ?"
'L pà Cèrf, 'ntàat chel grignàva, ´l ghè dìs:
" Ti te dìset bée, mè càar fiṍl, ma sò àach bée chè apèna i senti bagiàa, mi ciàpi, sò ca cóma, táata pùra ca'l mè vée da scapàa de corsa e dei mée còrègn 'l me vee ca gnàa en mèet."
Móràl dela fàola: Chi l'è purós de natüra 'l ghè-rua ca a guarìi.
A san Vito e Modèst l’è...
A san Vito e Modesto è più cattiva l’acqua che le tempeste (san Vito 15 giugno)
Roch and roll
Roch en rool itè al Faet a fa sǜ bót, quarto dui e trìi scersciù e la bót l’è facia sǜ.
òl Roch l’era ‘n legnamer de Faet cal fava sǜ li bót.